OUTREACH.
Anyways. Innan de berättade vilka olika ställen man kunde åka till på outreach/missionsresa så prata Cary om att höra Guds röst o de va riktigt bra. Hon gick igenom lite olika sätt, bilder, syner, drömmar, tecken, röst (väldigt ovanligt, men ändå), profetiskt tilltal, m.m. Sen prata hon om hur man kan veta om det är från Gud eller inte. Typ, stämmer det överens med Bibeln?, hur är min magkänslan? Är det från mig eller Gud, va säger mitt hjärta?! Ja tänkte direkt, o käre Gud jag vill ha nått tydligt! Man blir ju lite nervös eftersom det är ett så stort beslut o man vill ju så gärna vara i Guds vilja. Sen fick vi veta alla outreach locations, Indien, Nepal, Kambodja o ett ställe till som jag inte får skriva på Internet. Men iaf sen fick alla 30 min att gå iväg (utan att prata med någon) o be för att få höra vilket land Gud ville att man ska åka till. Såå.. Inte så konstigt om vi alla var lite nervösa? Jag o Robin gick iväg o bad tillsammans (gifta fick prata med varann). Vi bestämde oss för att inte säga något till varann för än vi först bett tyst för oss själva. Så jag tänkte okej Gud, jag ber för varje land o så får jag se vad som händer. Så jag började, käre Gud jag ber för Nepal....o sen dök det upp typ som en whiteboard där de stod NEPAL, haha alltså inte där jag satt som det lät nu när ja skrev det men alltså typ som en bild i huvet om ni förstår? Ja tänkte, Nej shit, inte Nepal jag som vill till Kambodja eller vilket land som helst men inte Nepal! Så jag fortsatte snabbt vidare till de andra länderna för att be extra mycket för dem men de hjälpte tyvärr inte. Hela tiden poppade Nepal upp och jag visste att jag inte skulle kunna välja något annat land för då skulle de va min egen vilja o mitt eget kött som vill det o jag vill ju trots allt vara i Guds vilja för de är ju där dem bästa välsignelserna finns;) Men ja måste erkänna att ja va lite besviken så jag bad, men käre Gud varför inte något av de andra länderna? jag vill hellre se något av dem. Då fick jag den här sångsnutten från Disney på hjärnan... "I can show you the world..." (Aladin tro jag?!) O de va som att Gud sa, ja kan visa dig dem länderna men inte nu Lollo, du får vänta lite för nu vill jag att du ska åka till Nepal. Okej Gud tänkte jag, vi gör väl så, jag vet ju trots allt att han har förberett vägen o har tänkt att jag ska va där så det kommer förmodligen att bli hur bra som helst. Men ärligt talat så hoppades jag fortfarande att Robin skulle ha något annat land. Men gissa vad han sa... " jag vet inte riktigt men det enda jag känner är Nepal". So Nepal it is! Vi är en jätte härlig grupp på ca 12 pers som åker dit någon gång i mitten på december tror jag. Varje vecka har vi teamtime då vi som ska till Nepal träffas o planerar vår resa o så. Än så länge har vi inte kommit så långt men jag ska försöka hålla er uppdaterade.
Robin tycker att det ska bli kul att åka till Nepal, jag också, men inte lika mycket dock (but thats just my ego speaking). Ja tror de beror på att jag förväntat mig varmare breddgrader o nu blir det kaaaaaallt. Jag packade shorts o linnen. Inte långkalsonger o vantar, (okej man säger underställ men långkalsonger låter ju så väldans roligt). Men äsch, ja tror ändå att det kommer bli väldigt, väldigt bra. O ja ber att jag ska få medlidande o kärlek för Nepaleserna eller va dem nu kallas. Det måste jag verkligen ha innan jag åker, annars är det ju helt onödigt. Ska skriva lite mer om Nepal nån gång men nu hinner jag inte meeer... Auf wiedersehen!
Kommentarer
